Under en promenad i den kungliga huvudstadens södra environger hittade jag den här lappen upptejpad på en busshållplats. Det faktum att rubriken är särskriven på ett synnerligen klumpigt sätt indikerar att demonstrationstågets arrangörer kanske inte tillhör den stockholmska begåvningsreserven. Men i sammanhanget är det ändå formuleringen ”mot nybyggen” som är festligast.
Alltså, de är inte mot vissa specifika nybyggen. Det är inte en inglasad galleria vid Hornstull eller en svart skyskrapa i Tanto eller ett nytt hotell vid Slussen som provocerar. Nej, det är nybyggen i allmänhet. På Söder. Den gamla goa arbetarstadsdelen. De skenheliga vänsterakademikernas hemvist. Sojalattedrickarnas oas.
Bostadsbristen är, trots ekonomisk snålblåst, skriande i Stockholm i allmänhet och i innerstaden i synnerhet. Men här på Söder ska fanimej inte tas ett nytt spadtag. Inte en tegelsten muras. Inte en ny lägenhet byggas. Allt ska vara som det alltid har varit.
Ja fyfan att de bara orkar. Jag kan bara önska alla näbbstövlar, Bajen-tomtar och folkhemsnostalgiker ett gott nytt år.
Eder tillgifne,
Sven af Ordning
1 svar so far ↓
Inkvisitorn // januari 19, 2009 vid 9:03 f m
Nej, nej, nej.
Det här handlar inte om nybyggen. Inte om taniga grupp-åtta-fjollor eller skäggiga Nils Linnman-typer (Korsnäsgården ni vet) i skogshuggartröjor á la Göran Greider heller. Det handlar inte alls om det.
Det här handlar uteslutande om typografi. Eller i det här fallet om den totala bristen på typografi. Inte bara särskrivningen framkallar njursvikt i en sann renäsansmänniska utan här blandas det friskt mellan enkla och dubbla mellanslag, centrerad text och vänsterställd, allt sammanhållet av ett och samma radfall. Fullständigt motbjudande.
Hade jag bara haft kvar några gamla Letrasetark med Didot Antikva skulle jag ha framställt ett motplakat som visar hur det borde se ut.