Uttalanden som gör att jag genast blir skeptiskt inställd till en person:
1. ”Vi ser inte på tv”.
Lägg märke till pluralformen. Redan uttalandet ”Jag ser inte på tv” är nog för att jag ställa in alla kompisambitioner. Det osar av ängslighet och elitism i en jävligt ohelig förening: jag ägnar mig åt bättre, mer nyttiga och/eller högstående saker än tv. Typ först slöjda lite, sen läsa en diktsamling. Fy satan!
Men än värre blir det när samma tajtarslade inställning intas av ett par: ”VI ser inte på tv”. Nähä. Och ni är med andra ord på god väg att starta en liten sekt. Man kan ge sig fan på att de inte heller äter rött kött. Och att de går stavgång tillsammans. Och ett de planerar ”kvalitetstid” och fyller den med tända ljus och gurkstavar.
2. ”Va? Är det OS? Det har jag helt missat? Är Sverige med?”
Det är väl klart att de vet att det är OS. Man måste vara antingen dövblind eller oerhört retarderad för att missa det. De tror i sin enorma enfald att det tillför kulturellt kapital att spela dum när det handlar om sport. När det i själva verket är precis tvärtom: man framstår bara som folkföraktande idiot.
3. ”Halli-hallå”.
Jag vet inte varför, men så fort någon öppnar med den hälsningsfrasen blir jag bara fullständigt VANSINNIG. Vad fan MENAR DOM? Vadå halli? Vadå hallå? Det rimmar ju inte ens.
/Kapten
0 svar so far ↓
Det finns inga kommentarer än...Sparka igång saker genom att fylla i formuläret nedan.