Solen skiner. Fåglarna kvittrar. Syrenerna blommar. Små blonda barn leker i gröngräset. Holland bjuder på propagandafotboll. Cristiano Ronaldo dribblar. Det går dåligt för Italien. Grekland är utslaget.
Allt skulle vara frid och fröjd om det inte vore för idioterna på TV4. I år har som bekant den Bonnierägda reklamkanalen köpt rättigheterna till samtliga EM-matcher. För oss som gillar att se på fotboll och inte lider av en mental begåvningsnedsättning innebär det att varenda match fördunklas av ändlösa reklampauser och meningslöst babbel. Det gör mig så fruktansvärt jävla irriterad.
Att investera miljoner i sändningstid vet TV4-cheferna hur man gör. Men att lägga upp några extra hundra tusen för tre-fyra kvalificerade kommentatorer går uppenbarligen bortom deras logiska förmåga.
Om Ola Wenström, Peter Jihde, Max Grinndal, Patrik Ekwall eller Robert Perlskog hade varit min kompisar hemma i tv-soffan hade de fått truten obönhörligt plomberad, redan före avspark. Men i TV4 tillåts de ordbajsa hejvilt. Varje gång de öppnar sina självbelåtna käftar i rutan under EM-sändningarna framkallar de en blodstörtning och adrenalinutsöndring som är hälsovådlig.
Och då ska vi inte tala om de så kallade expertkommentatorerna! Alltså, Pontus Kåmark – har han någonsin berikat sin omgivning med något som påminner om en analys? Allt han får fram under matcherna är ju guturala konstateranden av det vi redan ser på TV. Dessutom kan karln inte uttala bokstaven ö. Kretin. Bojan Djordic pladdrar desto mer, men det som kommer över hans läppar är sannerligen inte några särskilt imponerande slutsatser. När Magnus Hedman snackar tänker jag bara på hur jävla ful hans frisyr är. Att Hasse Backe haft ett tränarjobb på elitnivå säger väl mer om fotbollens låga krav på verbal kompetens än hans dito. Är han på riktig, eller är han en av Robert Gustafssons karaktärer. Jens Fjellström försöker åtminstone höja sig över sina dumbommar till kolleger, men det hjälper föga.
Jag känner mig som en av Pavlovs hundar. Min avsky för TV4 har blivit en betingad reflex. Blodtrycket stiger så fort deras kitschiga jinglar rullar igång.
Värst är det ändå när de lågbegåvade kommentatorerna ska återge vad någon av de lika lågbegåvade TV-tittarna tycker fotboll. Att jag gillar fotboll innebär väl för i helvete inte att jag bryr mig om vad Janne i Barkaby tycker om Daniel Anderssons offensiva löpningar!
Nej, det ska fan vara fotbollsintresserad i en tid när överbetalda idioter tar allt utrymme.
Ni kanske förstår var jag försöker komma. Saknaden efter Glenn Strömberg är fruktansvärd.
Hans långa tystnad, följd av en insiktsfull, koncis kommentar, borde ha varit föredöme inom svensk sportjournalistik vid det här laget. Men icke. TV4:s goa gubbar gör sitt yttersta för att fylla tiden med pladder.
Mats Nyström, Staffan Lindeborg, Sladjan Osmanagic och Chris Härenstam räknas väl kanske inte till den svenska journalistkårens begåvningsreserv. Men – för att vara helt ärlig – jag saknar dem också. Stabila, hängivna yrkesmän som premierar kunskap framför publikfrieri.
Men i stället detta TV4. Denna dumskallarnas sammansvärjning.
/Sven af Ordning
3 svar so far ↓
Thomas // juni 15, 2008 vid 4:45 e m
Fuck off.
Jävla negativa åsiktsmaskin.
Det är väl en jävla tur att inte du sitter i TV iallafall.
Farbror 77 // juni 16, 2008 vid 2:19 e m
Man lyssnar helt enkelt inte på TV4-kommentatorerna. Man lyssnar på Radiosporten med Lasse Granqvist och Ralf Edström. Trots att det är osynkat med tv-bilderna.
Rune_zinken // juni 19, 2008 vid 4:07 e m
Olyckliga omständigheter och en serie felklick fick mig att läsa den här bloggen. Döm om min förvåning – och hugsvalelse! – när jag fann detta uppfriskande inlägg. af Ordning framstår som en i sanning initierad tevekonsument och jag kan inte nog hålla med honom i hans analys av tillståndet på TV4-sporten.
Värst är nog ändå Peter Jihde. Eller rättare sagt, Peter Jihdes stylist. Som god tvåa kommer Peter Jihde själv. Varje gång jag ser den där bakvända golvmoppen som är placerad på Jihdes huvud fylls mitt eget av ljudet av galloperande hästar och män i djurhudar, svingande kroksablar, vilt skrikande ”DÖDA!, LEMLÄSTA!, SKÖVLA!” Att kalla det frisyr är en förolämpling mot riktiga golvmoppar. Jag blir så blockerad av det jag ser att det är fullständigt omöjligt att koncentrera sig på det träck som kommer ur hans mun. Vilket i och för sig KAN vara stylistens goda avsikt.
Och Patrick Ekwall sedan. Hans fetblanka disktrasa på kraniet är visserligen tusenfalt bättre än Jihdes katastrof men sänder ändå tankarna till den där slemme nassen Vogel som smalt ner i slutet på filmen Indiana Jones och det sista korståget. Inga jämförelser i övrigt mellan Ekwall och Vogel men deras yttre går faktiskt litet hand i hand med deras verbala förmågor.
De flesta av mina inre organ skulle sannolikt upphöra att fungera om jag ägnade för mycket uppmärksamhet åt Ola Wenström och hans lyckliga lismande, så han överlämnar jag åt glömskan. Men kan ingen be honom ägna sig åt litet journalistik som omväxling?
Och när de här herrarna någon gång visar exempel på goda intentioner och tar in en gäst, ja då blir det givetvis en som inte kan prata. Martin Dahlin. Ännu en med skållhet gröt i munnen tvingas man besviket konstatera. Antagligen i alla andra kroppshålor också. Jamen hallå, räcker det inte med Glenn Hysén i den kategorin?
Harakiri är väl vad TV4-sporten tycks ägna sig åt. Bildligt, tyvärr inte bokstavligt.